onsdag 8 december 2010

Telefonskräck

Jag har inte haft några större problem med språket här. Förutom när jag pratar med irländare som jobbar i butiker, på kaffeställen och sånt. De första dagarna tog det mig en evighet att förstå att kassörskorna på Tescos och Dunnes oftast frågade om jag ville ha en påse. Men då kunde jag fråga igen eller mumla något till svar och se ut som jag förstod om de upprepat det för många gånger. Den taktiken fungerar inte över telefon och jag hatar att prata i telefon, jag har fått för mig att jag inte ska förstå något alls. Eller att de inte ska förstå mig. Men C har ännu värre telefonskräck och påstår att hon inte alls kommer förstå vad de säger vilket är fånigt eftersom hon har i alla fall engelska som modersmål, även om det är med amerikansk dialekt istället för irländsk. Fast ikväll var jag för hungrig för att ta den diskussionen så eftersom vi bestämt oss för att beställa hem från Domino's så fick jag ringa ändå.

Nu är jag mycket nöjd att jag fattade allt trots att samtalet gick i mitt max-tempo ;-) Fick dessutom upprepa allt två gånger eftersom vi först hamnade på fel ställe, vi kom inte ihåg vilken som är vår lokala Dominos och man måste ringa rätt område för hemkörning. Killen som tog samtalet där gjorde dessutom min kväll när han sa "You've got a lovely accent by the way" (kan ju inte ens låta bli att skriva det så gissa hur fånigt nöjd jag är). Sen fick jag numret till det rätta stället, maten är beställd och om jag inte lyckades säga fel nummer eller adress så borde maten befinna sig här om ett par minuter :-)

Inga kommentarer: