Jag läste just en gullig hej då-lapp från de två amerikanskorna som åkte tidigt imorse. Och igår sa jag hej då till G eftersom hon åker till Dubai nu. Det känns verkligen vemodigt eftersom vi har haft så roligt tillsamamns. Även om vi pratat om att besöka varandra och man lätt håller kontakten nu med facebook och Skype så är det ju inte samma sak som att dela lägenhet. Jag träffade hennes morfar igår och han är exakt som man föreställer sig en typisk irländsk farbror. Kort, gråhårig, skrattandes och med en mysig dialekt.
På ett sätt känns det som att det var alldeles nyss som jag sprang genom ösregnet här på campus den där allra första dagen men samtidigt så har det hänt så mycket saker att det känns som en evighet sedan. Jag tittade igenom mina gamla bilder och inser hur mycket som ändå hunnits med.
Det var åtta månader sedan jag tog den här bilden den allra första dagen på Irland...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar