tisdag 24 maj 2011

Kilmainham Gaol

I gymnasiet skrev jag mitt projektarbete om Irland och IRA. Då såg vi filmer som Michael Collins (en av de bästa filmerna trots att irländarna själva säger att Julia Roberts har den värsta irländska dialekten som någonsin gjorts på film) och In the name of the father. Både filmerna har spelats in på det gamla fängelset Kilmainham Gaol, där många av Irlands rebeller suttit inlåsta och avrättats. Det är en av turistställena här jag verkligen velat se och idag så tog jag och en kompis tag i det och besökte fängelset.

När fängelset användes var det under tiden för potatispesten, hungersnöden och de värsta upproren. Folk begick brott för att få bli fängslade eftersom det var bättre än utanför. Men de historiskt kända fångarna är de som deltog vid upproren och i frihetskriget. Guiden citerade ett av de mest kända upprorstalen som Robert Emmet höll efter att han blivit dömd att avrättas:"When my country takes her place among the nations of the earth, then and not till then, let my epitaph be written" (epitaph är gravering på en gravsten så han ville att den skulle skrivas först när Irland erkändes som nation).

Häromdagen avled en av Irlands fd taoiseachs och i en av de här cellerna satt hans pappa inlåst under upprorstiden.

Man trodde att ljuset från det stora fönstret skulle göra fångarna till bättre människor.

Den här trappan var till för fångarna medan vakterna kunde ta trappan på bilden ovan för att komma upp snabbt vid bråk.

När man går omkring här är det svårt att föreställa sig att den yngsta som suttit där var 8 år gammal. Man dömde barn på lika villkor som vuxna.

Joseph Plunkett fick gifta sig med sin Grace och ett par timmar senare avrättades han. Det är en av de viktigaste händelserna under den tiden eftersom allmänheten först ställde sig tveksamma till upproren men det här fick de att börja tänka om och ge upprorsmännen sitt stöd.

Joseph Plunkett's fru var konstnär och målade sin vägg när hon själv satt inlåst ett par år efter hennes man avrättats.

Alla som sett Michael Collins känner igen Eamon de Valera. Han blev taoiseach och president när han kom ut från fängelset och under hans presidentskap omvandlades det till museum. Han invigde museumet så de säger att han var den sista rebellen att lämna fängelset och den första att kliva in i det igen.  


Man avrättade de flesta fångarna vid ingången till fängelset där allmänheten kunde titta på men här på bakgården skedde avrättningar som man trodde skulle leda till fler uppror. Den yngsta som avrättats här var bara 18 år.

Inga kommentarer: