Jag vaknade ovanligt sent idag efter att ha sovit tolv timmar i sträck. Förkylningen bekämpas med sömn och mitt lilla husapotek. Spännande uppvaknande eftersom det kom in en man i mitt sovrum och skulle tvätta fönstrena... Han hade tydligen knackat men sen använde han sin nyckel och klev in. Det är bara ytterliggare en av sakerna som gör att jag är less på att bo på campus nu. Inte less på att bo i Dublin men less på studentlivet och att bo på campus, det är jag färdig med nu.
Nu sitter jag och lyssnar på Andrea Corr's (kommer ni ihåg The Corrs som var populära för ca tio år sedan?) version av Pale Blue Eyes och läser ett meddelande från G som nu lärt sig hur man säger att någon är dum på svenska. Hon som skulle lära sig raggningsrepliker tills hon kommer till Sverige men vi har inte kommit dit än. Lite felprioriterat kanske.
Har just läst igenom ett långt meddelande från en av fransyskorna som åkte hem igår. Det är underligt att plötsligt behöva säga hej då och eftersom nästan alla åkte nu så har det blivit väldigt många hej då... Men det är ganska fantastiskt hur många nya människor man träffat. Alla säger till varandra att om du kommer till mitt hemland så är du alltid välkommen hos mig. Även om det är sånt man oftas säger så är det ändå trevligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar