Domar

Det är lite tufft att läsa mängder med engelska och irländska rättsfall. Det är lite underligt att stödja sig på rättsfall från 1800-talet. I och för sig kan rättsfallen från 2000-talet  kännas som om de var skrivna ett par hundra år tidigare än vad de egentligen är. Men det finns en ljusglimt i det hela, jag kan inte låta bli att tycka det är lite charmigt när de till och med får det att låta bra när en domare håller med en annan i domslutet.

Så här står det i rättsfallet jag läser nu:

"My Lords, I have had the advantage of reading in draft the speech of my noble and learned friend, Lord Goff of Chieveley. For the reasons contained in his speech I would also allow the appeal"

Undrar vad svenska jurister skulle säga om man skriver något sådant på svenska? Allt prat om lords, förmånen att få läsa någons dom och att beskriva sin domarkollega som nobel och kunnig känns väldigt osvenskt.